Att kliva utanför sin comfort zone utan att kliva rakt in i väggen

Drunkna inte i arbetsuppgifter

Söker man på ordet “comfort zone” hittar man snabbt en bild föreställande två cirklar, en stor och en lite mindre. I den lilla står det, på engelska, “comfort zone” och i den större “where the magic happens”. Det är en bra bild som på ett smart sätt illustrerar den personliga utvecklingen. För att växa på en arbetsplats och som person är det viktigt att ibland kliva utanför sin trygghetszon och våga ta risker. Genom att anta nya utmaningar skaffar du dig inte bara kunskap om nya verktyg, du lär dig även mer om dig själv, vad du brinner för och vad som ger och tar energi.

Men det finns en baksida också. Som ny på ett uppdrag, eller på en arbetsplats, vill du såklart visa framfötterna. Du vill visa vad du går för och bekräfta företagets förhoppning om att just du är rätt person för rollen. “Självklart, det fixar jag!” blir snabbt en naturlig respons och du springer fort för att hinna med så mycket som möjligt, på så lite tid som möjligt. Det går bra ett tag, men för de flesta människor är det inte hållbart i längden. Förr eller senare står du där med en mailkorg som svämmar över, flera kollegor som förväntar sig proaktivitet och återkoppling och ansvarsområden du kanske inte alls känner dig bekväm med. Stressen kommer krypande och i övertygelsen om att visa din kompetens, och i all välmening, blir uppgiften tillslut övermäktig. Det är ingen rolig känsla, och inget vi kan rå för. Vi är ju endast människor.

Men visst måste det finnas knep för hur man slipper drunkna i arbetsuppgifter, men ändå kan visa sin kompetens och leverera över förväntan? Visst måste man kunna hitta en balans mellan att visa vad man går för utan att för den delen fortsätta rakt in i väggen? Självklart. I denna artikel kommer jag diskutera hur jag tycker man bör tänka, varför det ibland är bättre att våga säga nej och vikten av att inse sina egna begränsningar. Detta är enbart mina tankar och åsikter, baserat på tidigare erfarenhet i mitt yrkesliv. Knepen kanske inte fungerar för alla, men de har fungerat för mig.

Skapa tydlighet och samsyn på rollens förväntningar

Det första du bör göra när du kommer till din nya arbetsplats är att stämma av förväntningarna på din roll tillsammans med uppdragsgivaren. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att du delar uppfattning om vad som ska falla inom rollens ansvarsområde och vad som faktiskt inte ska göra det. Det blir även ett bra argument vid förfrågningar från chefer och kollegor. Känner du att uppgiften låter intressant och spännande kan du till exempel svara “Jag har ingen tidigare erfarenhet av just detta, men det låter intressant och jag vill gärna testa”. Känner du däremot att det inte alls faller inom det du kan och vill göra blir rollbeskrivningen istället ett viktigt argument vid en eventuell oenighet.

Oavsett hur du väljer att anta en ny uppgift, bör kvalité alltid ligga till grund för ditt beslut. Uppdragsgivaren ser säkerligen hellre att du levererar i tid och med hög kvalité än att du antar en utmaning du inte mäktar med. Dessutom tycker jag personligen att känslan av att “det här fixar jag!” följt av en riktigt kvalificerad leverans är fantastisk.

Rätt person på rätt uppgift

Vi är alla olika. Vissa kan utan problem hålla en presentation ur minnet, andra vill förbereda sig med utskrifter, fakta och underlag. Vissa trivs i stora sociala sammanhang, andra föredrar mindre grupper eller kanske jobbar bäst helt själv. Detta gör oss alla till unika individer och inget är mer rätt än något annat. Men lär vi känna dessa egenskaper hos oss själva kan vi lättare fatta genomtänkta och grundade beslut. Lär vi dessutom känna dem hos varandra kan vi enklare hitta rätt person för rätt uppgift.

För att illustrera detta tänker vi oss en fiktiv person, vi kan kalla henne Klara. Klara älskar sociala sammanhang, får energi av en fullbokad kalender och är van att springa på många bollar samtidigt. Hon har suttit på samma uppdrag i 6 månader och trivs väldigt bra. En dag frågar Klaras uppdragsgivare om hon kan tänka sig ansvara för genomförandet av en undersökning bland kollegorna, som sedan ska presenteras för ledningen inom loppet av två veckor. Eftersom hon känner Klara och har förtroende för henne vet hon att Klara kommer klara detta galant. Eftersom Klara även känner sig själv tackar hon genast ja och börjar boka in möten med kollegorna för intervjuer. Dessa går bra och Klara sammanställer sitt resultat i en Power Point som hon sedan entusiastiskt presenterar för ledningen.

Nu tänker vi oss istället en annan fiktiv person som vi kallar Sandra. Sandra trivs bäst med att jobba i lugnt tempo och gärna ostört. Hon är analytisk och anser att saker behöver få ta tid innan hon kan fatta ett beslut. Sandra har precis börjat på ett nytt uppdrag när hon får samma förfrågan som Klara. Eftersom Sandras uppdragsgivare inte känner henne så bra än vet hon inte hur hon ställer sig till uppgiften och det blir därför upp till Sandra att avgöra om hon är rätt person eller inte.

Sandra kan antingen tacka ja, trots att hon egentligen känner att det här med möten och stora presentationer inte är hennes starka sida. Men som ny på en arbetsplats är det ju viktigt att prestera och visa framfötterna. Mötena genomförs med blandat resultat och under de kommande två veckorna känner sig Sandra väldigt stressad. Hon har svårt att sova, oroar sig över hur presentationen ska gå och om hon verkligen har förstått uppgiften rätt.

Lita på din magkänsla

Sandra kan istället välja att lita på sin magkänsla och tacka nej. En sådan uppgift faller inte inom hennes uppdragsbeskrivning och hon tror resultatet skulle bli bättre om någon annan gjorde det. Hon hjälper gärna till med att sammanställa datat dock. Sandras uppdragsgivare uppskattar hennes ärlighet och väljer istället att sätta både henne och Klara på uppgiften. Tillsammans kompletterar de varandra och gör ett bra jobb. Ledningen är mycket nöjd med både resultat och presentation när de två veckorna har passerat.

Vart vill jag då komma med denna illustration? Jo, vikten av att våga lita på sig själv och ibland faktiskt våga säga nej, även fast det kan kännas läskigt. För att resultatet ska bli så bra som möjligt ska du känna att uppgiften passar dig, att du har tillräckligt med tid för att genomföra den med kvalificerat resultat och att du har den information du behöver för att komma igång. Saknas några av dessa bitar är det läge att våga ifrågasätta. En bra uppdragsgivare vill att du ska må bra i din roll och uppskattar garanterat att du är ärlig. I slutändan vill ni ju båda bli nöjda med både insats och resultat.

Förtroende skapar trygghet

Hittills har jag pratat mycket om att våga säga nej. Men självklart är det minst lika viktigt att våga säga ja. Ibland behöver du chansa för att utvecklas och våga prova vingarna för att veta vad du tycker om att göra och hur mycket du mäktar med. Det är ju på så sätt du lär känna dig själv, dina styrkor och dina svagheter. Min personliga erfarenhet är dock att timing är A och O för detta. Med det menar jag att ju bättre relation du har med din uppdragsgivare, desto lättare är det att våga utmana dig själv, eftersom du förhoppningsvis har stöd från honom eller henne.

Prata med din uppdragsgivare om du ställs inför en uppgift du är osäker över och be om råd. Och våga lita på din magkänsla och ditt omdöme. Hittar du din balans i arbetslivet blir det enklare att veta när du ska säga ja och när du ska säga nej. Och i den balansen skapar du sen din alldeles egna magi.

Våra karriärmöjligheter